Frihet under Ansvar
2022 och allt är frid och fröjd i delstaten Sverige.
På websiten till Svenska Nyhetsbladet (Bonnier hade låtit slå ihop SvD och DN) som var en av tre svenskspråkiga nyhetssiter som hade publiceringstillstånd på EU:s gemensamma intranät, kunde man läsa att valdeltagandet till delstatsparlamentet dagen innan hade varit rekordhögt.
Den nya lagen, modellerad efter DDR, som gjort rösträtten inte bara till en rättighet utan numera en skyldighet hade fått ordentligt genomslag och tidiga siffror visade att det var enbart ca 18 tusen väljare som stannat på soffan. Det som återstod innan böteslapparna skickades ut till dessa var att samköra vallängden med Försäkringskassans register och kriminalvårdens för att se vilka som eventuellt hade haft laga förfall att inte ta sig till vallokalen.
Själva valresultatet var ungefär som väntat, 34% till MittAlliansen respektive 37% till Socialistiska Mittpartiet, 29% av lämnade röster var ogilitga. Tydligen var det många som inte förstått dagens tvåpartisystem utan valt att försöka rösta på andra partier. Men resultatet var i sig inte så långt ifrån de 50/50 som oppinionsundersökningarna förutspått,
Med den uttalade samarbetsform som partierna redan före valet utannonserat betydde detta att Socialistiska Mittpartiet skulle få tillsätta utrikesminister och finansminister, resterande ministerposter skulle fördelas jämnt mellan partierna, så att det skulle vara en jämn representation i ministerrådet. När det så småningom blev dags att byta ut sveriges representanter i europaparlamentet skulle hälften komma från vardera partiet, det hade man redan skakat hand på.
Livet i Sverige var verkligen ett under av säkerhet och frihet, så sent som 2013 hade det fortfarande hänt enstaka terroristdåd i spanien, och 2017 hade en indisk familj på väg till england upptäckts med en flaska brandfarlig matolja i bagaget, men i Sverige hade man med hjälp av effektiv övervakning sett till att inga liknande incidenter hade inträffat. Vissa utländska belackare hade haft mage att påstå att det främst hade att göra med att sverige inte hade så många internationella flygplatser och hamnar med kontakt utanför EU, vad nu det hade med saken att göra.
Sverige hade inte haft någon terroristrelaterad incident sedan ockupationen av den tyska ambassaden 1975, och med hjälp av FRA-lagen, kameraövervakning på alla gator och publika transportmedel så hade man lyckats behålla denna trend. Återinförandet av passtvånget för inrikes resor hade antagligen även det hjälpt att hindra rörligheten bland de terroristceller man misstänkte fanns här och där.
Visserligen hade inte kameraövervakningen haft någon direkt påverkan på antalet våldsbrott som inträffat i vredesmod, eller där gärningsmannen varit påverkad av alkohol eller droger, men däremot så kunde man nästan garanterat lösa 100% av dessa fall, och det utan att ens blanda in polis. Om övervakningssystemen upptäckte småbrott av detta slag brukade man i första hand skicka ut väktare från någon av de firmor polisen hade ramavtal med.
I valrörelserna 2014 och 2018 hade man lovat frihet och säkerhet, befolkningen hade gett sitt samtycke och staten hade levererat. Nu var Sverige helt Fritt från terrorism.
Visserligen hade en del "nice to have" saker försvunnit. Tryckfrihet meddelarfrihet och åsiktsfrihet hade fått stryka på foten för att kunna garantera rikets säkerhet. Postsäkerheten fanns delvis kvar, all post öppnades inte, bara de försändelser som vid röntgen verkade misstänkta, samt stickprov på 3% slumpade försändelser. Diplomatposten var dessutom undantagen.
I ett bejublat beslut 2013 hade EU-parlamentet beslutat att Internet inte fick censureras, fast EU-kommisionen och Ministerrådet hade sedan fått igenom beslutet att all nätverksinfrastruktur i medlemsländerna skulle förstatligas och med EU-bidrag byggas ut till ett höghastighetsnät. Alla medborgare i samtliga länder skulle få en ordentlig uppkoppling, det resulterade WAN:et skulle bland annat använda för samhällsinformation och för att medborgare skall kunna göra saker såsom självdeklaration och sjukanmälan. Eftersom syftet var att sprida information, så valde man att införa publiceringstillstånd till media för att garantera kvaliteten och sakligheten.
För att skydda denna vitala infrastruktur mot cyberattacker var man även tvungen att sätta upp ordentliga brandväggar mot Internet och sätta upp väldigt stränga regler mot att någonstans brygga mellan EU:s interna nät och Internet. Access till Internet var 100% ocensurerad, fast förbehållen media med publiceringstillstånd samt parlamenten. "Frihet under Ansvar" var modellen, och Europa hade lyckats stå emot påtryckningarna att censurera internet såsom Kina och USA hade valt att göra. Europa är ju trots allt demokratins vagga och det ser ut som att inga terrorister i världen kommer att kunna stoppa oss från att fortsätta vara demokratiska.
MVh
/J-O
På websiten till Svenska Nyhetsbladet (Bonnier hade låtit slå ihop SvD och DN) som var en av tre svenskspråkiga nyhetssiter som hade publiceringstillstånd på EU:s gemensamma intranät, kunde man läsa att valdeltagandet till delstatsparlamentet dagen innan hade varit rekordhögt.
Den nya lagen, modellerad efter DDR, som gjort rösträtten inte bara till en rättighet utan numera en skyldighet hade fått ordentligt genomslag och tidiga siffror visade att det var enbart ca 18 tusen väljare som stannat på soffan. Det som återstod innan böteslapparna skickades ut till dessa var att samköra vallängden med Försäkringskassans register och kriminalvårdens för att se vilka som eventuellt hade haft laga förfall att inte ta sig till vallokalen.
Själva valresultatet var ungefär som väntat, 34% till MittAlliansen respektive 37% till Socialistiska Mittpartiet, 29% av lämnade röster var ogilitga. Tydligen var det många som inte förstått dagens tvåpartisystem utan valt att försöka rösta på andra partier. Men resultatet var i sig inte så långt ifrån de 50/50 som oppinionsundersökningarna förutspått,
Med den uttalade samarbetsform som partierna redan före valet utannonserat betydde detta att Socialistiska Mittpartiet skulle få tillsätta utrikesminister och finansminister, resterande ministerposter skulle fördelas jämnt mellan partierna, så att det skulle vara en jämn representation i ministerrådet. När det så småningom blev dags att byta ut sveriges representanter i europaparlamentet skulle hälften komma från vardera partiet, det hade man redan skakat hand på.
Livet i Sverige var verkligen ett under av säkerhet och frihet, så sent som 2013 hade det fortfarande hänt enstaka terroristdåd i spanien, och 2017 hade en indisk familj på väg till england upptäckts med en flaska brandfarlig matolja i bagaget, men i Sverige hade man med hjälp av effektiv övervakning sett till att inga liknande incidenter hade inträffat. Vissa utländska belackare hade haft mage att påstå att det främst hade att göra med att sverige inte hade så många internationella flygplatser och hamnar med kontakt utanför EU, vad nu det hade med saken att göra.
Sverige hade inte haft någon terroristrelaterad incident sedan ockupationen av den tyska ambassaden 1975, och med hjälp av FRA-lagen, kameraövervakning på alla gator och publika transportmedel så hade man lyckats behålla denna trend. Återinförandet av passtvånget för inrikes resor hade antagligen även det hjälpt att hindra rörligheten bland de terroristceller man misstänkte fanns här och där.
Visserligen hade inte kameraövervakningen haft någon direkt påverkan på antalet våldsbrott som inträffat i vredesmod, eller där gärningsmannen varit påverkad av alkohol eller droger, men däremot så kunde man nästan garanterat lösa 100% av dessa fall, och det utan att ens blanda in polis. Om övervakningssystemen upptäckte småbrott av detta slag brukade man i första hand skicka ut väktare från någon av de firmor polisen hade ramavtal med.
I valrörelserna 2014 och 2018 hade man lovat frihet och säkerhet, befolkningen hade gett sitt samtycke och staten hade levererat. Nu var Sverige helt Fritt från terrorism.
Visserligen hade en del "nice to have" saker försvunnit. Tryckfrihet meddelarfrihet och åsiktsfrihet hade fått stryka på foten för att kunna garantera rikets säkerhet. Postsäkerheten fanns delvis kvar, all post öppnades inte, bara de försändelser som vid röntgen verkade misstänkta, samt stickprov på 3% slumpade försändelser. Diplomatposten var dessutom undantagen.
I ett bejublat beslut 2013 hade EU-parlamentet beslutat att Internet inte fick censureras, fast EU-kommisionen och Ministerrådet hade sedan fått igenom beslutet att all nätverksinfrastruktur i medlemsländerna skulle förstatligas och med EU-bidrag byggas ut till ett höghastighetsnät. Alla medborgare i samtliga länder skulle få en ordentlig uppkoppling, det resulterade WAN:et skulle bland annat använda för samhällsinformation och för att medborgare skall kunna göra saker såsom självdeklaration och sjukanmälan. Eftersom syftet var att sprida information, så valde man att införa publiceringstillstånd till media för att garantera kvaliteten och sakligheten.
För att skydda denna vitala infrastruktur mot cyberattacker var man även tvungen att sätta upp ordentliga brandväggar mot Internet och sätta upp väldigt stränga regler mot att någonstans brygga mellan EU:s interna nät och Internet. Access till Internet var 100% ocensurerad, fast förbehållen media med publiceringstillstånd samt parlamenten. "Frihet under Ansvar" var modellen, och Europa hade lyckats stå emot påtryckningarna att censurera internet såsom Kina och USA hade valt att göra. Europa är ju trots allt demokratins vagga och det ser ut som att inga terrorister i världen kommer att kunna stoppa oss från att fortsätta vara demokratiska.
MVh
/J-O
Tags: Piratpartiet, Frihet, Övervakning, Terrorism, FRA, EU
Kommentarer
Postat av: Markus "LAKE" Berglund
Ytterligare en välskriven dystopi till samllingen:
http://lakonism.blogspot.com/2009/06/eu-valet-dags-for-tough-love.html
Trackback
