Ett ärendes gång
Jag ber redan i förväg om ursäkt för att detta lär bli ett väldigt långt och antagligen väldigt tråkigt inlägg. Jag tänker inte tag:a upp det så det hamnar synligt någonstans, men det finns säkert någon stackare som läser mig via RSS.
Detta inlägg handlar specifikt om hur ett ärende går från tillsatt utredning tills det resulterar i en lag som träder i kraft och jag skriver det enbart för att besvara en fråga från en vän. Grunden var en diskussion gällande att Piratpartiet borde gå in för att svara på remisser, ett perfekt område för att utnyttja svärmarbete.
Ni är härmed varnade, läs vidare på egen risk.
Steg #1, Direktiv till utredning från regeringen.
När någon typ av problem eller situation uppstår i samhället och får nog mycket uppmärksamhet så händer det att regeringen vill göra något åt saken. Väldigt ofta är detta något att tillsätta en utredning. Medborgarna och ibland även media brukar sucka över detta, då man upplever att allt man någonsin gör är att tillsätta utredningar och att detta är ett sätt att sopa problemet under mattan istället för att göra något.
Faktum är dock att just tillsättandet av utredningen verkligen är ett försök att åtgärda problemet, det är så den politiska processen är, och ingen vill väl att vi gör en massa överilade lagändringar? IPRED och FRA-lagen visar t.ex. hur illa det kan bli även när man skyndar långsamt, tänk då hur illa det kunde bli om lagarna stiftades från ena dagen till den andra bara på grund av vem som skriker mest för tillfället.
Detta steg innebär helt enkelt att regeringen ger i uppdrag till någon att utreda något och bestämmer avgränsningar, budget och tidsram. Det kan vara en enmansutredning eller en större grupp som tilldelas detta uppdrag.
Steg #2, Utredning
Precis vad det låter som, den utsedde utredaren samlar ihop information och sammanställer en rapport, oftast med ett antal förslag. Normalt ligger tiden för en utredning på ungefär ett år, men delrapporter och status brukar kunna lämnas under tiden, särskillt om det är en större utredning. Det kan även hända att utredaren behöver få ett klargörande av uppdraget och få ytterligare avgränsningar godkända eller liknande.
När utredningen är klar lämnas den över till den beställande ministern i en liten ceremoni på departementet, och man brukar även ha en presskonferens om detta.
Steg #3, Betänkande
Utredningen/Rapporten får nu ett fint litet SOU nummer (Statens offentliga utredningar) och publiceras bland annat på departementets webplats. Departementet skickar också ut det på remiss till de myndigheter som ligger under departementet, och eventuella andra organisationer man vill ha ett yttrande från.
Tre månader brukar vara den normala tiden man har på sig att komma in med ett remissvar på ett betänkande. Ett remissvar kan handla om allt ifrån att påpeka stav- och meningsbyggnadsfel till att påpeka att man tycker utredaren har missat information eller tänkt fel.
Naturligtvis gäller det att skriva sakligt, men det spelar ingen roll om det är Försäkringskassan eller Kopimistsamfundet som skickar in ett remissvar, det kommer att behandlas och komma med i rapporten.
Det uppskattas också om man lämnar in sitt svar även elektroniskt (så att den som sammanställer kan klippa och klistra), och inte bara på papper. Men det lär ju inte vara ett problem i just det här fallet. Man vill även gärna att man strukturerar sitt svar begripligt och att kommentarerna kommer i samma ordning som de stycken i dokumentet man kommenterar på, anledningen är att en remiss kan gå ut till hundratalet myndigheter, så allt som underlättar struktureringen av deras svar uppskattas. Men detta finns ganska väl beskrivet.
Steg #4, remissbehandlingar
Remissvaren kommer att dokumenteras och finnas läsbara tillsammans med dokumentet som de gäller. Internt på departementet kommer även en variant av dokumentet att framställas där man efter varje stycke klipper in samtliga kommentarer till det stycket, från varenda remissinstans.
Det gäller nu att städa ur dokumentet och göra någonting av det. Men målet är att försöka ta hänsyn till utredarens förslag och de synpunkter som kommit in och försöka sy ihop detta till ett användbart förslag.
Ibland händer det att ett förslag där det varit stora eller många ändringar, skickas på återremiss. Då publiceras det en gång till och de tre månaderna börjar ticka ännu en gång.
Om det finns väldiga motsättningar bland remissvaren eller det av andra skäl är svårt att sy ihop en kompromiss, så kan departementet välja att kalla till en hearing. Detta innebär att man helt enkelt kallar in företrädare för ett antal remissinstanser med olika uppfattning till ett "rundabordssamtal", där man får möjlighet att mer i detalj förklara sin syn på saken och varför man svarat som man gjort.
Så småningom kommer detta att resultera i ett mer moget lagförslag även om det inte nödvändigtvis gör alla remissinstanser nöjda.
Steg #4.5, Delning
Myndigheter vars tjänsteutövning direkt påverkas av lagförslaget om/när det införs, kan ofta ombes "korrekturläsa" förslaget för att kontrollera att t.ex. hänvisningar till befintliga lagparagrafer stämmer o.s.v. Det är inte en riktig remiss och handlar inte om att påverka lagförslaget, utan det är mer av en inofficiell "heads up" så att man fått en förvarning om vad som är på väg att hända så att man får en lite större chans att hinna ställa om.
Ändra arbetssätt på en myndighet är inte en snabb sak. Så all extra tid man har på sig att förbereda och se över vilka rutiner som eventuellt skall ändras kan vara viktig.
Det här är också ett bra tillfälle för myndigheten att tipsa regeringen om ifall man ser problem med en snabb implementation och att lagen hellre skall träda i kraft 1:a juli istället för 1:a januari.
Steg #5, Lagrådsremiss
Lagförslaget skickas till lagrådet som skall se över att det nya förslaget stämmer överens med Svensk grundlag och inte kolliderar med annan lagstiftning.
Om svaret från lagrådet är att det inte är förenligt med Svensk grundlag så kan regeringen välja att ändra förslaget, eller göra som Beatrice Ask. D.v.s säga "Jag vet bättre än ni, så vi kör såhär i alla fall"
Steg #6, Proposition
Regeringen lägger det nu (enligt dem) färdigberedda förslaget till riksdagen.
Steg #7, Utskottsbehandling
Propositionen kommer att hamna i något av riksdagens 15 utskott där 17 ledamöter har möjlighet att lägga yrkanden på ändringar och kohandla lite med varandra. Så småningom efter lite motionstid så kommer utskottet att ta ställning till propositionen.
Eftersom regeringen normalt har majoritet så brukar denna ställning mest vara lätt framåtböjd med skinkorna särade. Men nu på sistone med minoritetsregering har det varit lite mer spänning i det hela.
Hur som helst, den som sitter i ett utskott och inte håller med skall se till att få med yrkanden och reservationer på de punkter denne inte gillar, annars är det kört när det väl kommer till omröstning i kammaren.
Steg #8, riksdagen beslutar
Precis som det låter. Nu är lagen på plats, återstår bara att den så småningom vinner kraft, beroende på vilket startdatum och eventuella övergångsregler som följde med i beslutet.
Om jag har föstått saken rätt finns numera också ett teoretiskt Steg #9, under förutsättning att man i Steg #5 gjorde en Ask. Där vilken domstol som helst i Sverige numera kan välja att upphäva en lag som uppenbarligen strider mot grundlagen. Naturligtvis vore det bättre att ersätta lagrådet med en författningsdomstol som hade lite riktig makt istället för en remissinstans man kan ignorera.
När det gäller medborgarnas (och i detta fall specifikt Piratpartiets) möjlighet att påverka processen så är det klart och tydligt Steg #3 som är det intressanta. Alla departementen har på sina hemsidor en länk någonstans till sina publikationer. Där är det bara att rota och leta efter rapporter och betänkanden där det ännu inte gått tre månader sedan publiceringen.
Att strukturera upp och lämna in ett remissvar är lite jobb men inte så mycket när man väl gjort en bra mall, och att lusläsa texter på lagförslag och samla kommentarer i en padda låter som ett utmärkt svärmarbete.
Mvh
/J-O
Detta inlägg handlar specifikt om hur ett ärende går från tillsatt utredning tills det resulterar i en lag som träder i kraft och jag skriver det enbart för att besvara en fråga från en vän. Grunden var en diskussion gällande att Piratpartiet borde gå in för att svara på remisser, ett perfekt område för att utnyttja svärmarbete.
Ni är härmed varnade, läs vidare på egen risk.
Steg #1, Direktiv till utredning från regeringen.
När någon typ av problem eller situation uppstår i samhället och får nog mycket uppmärksamhet så händer det att regeringen vill göra något åt saken. Väldigt ofta är detta något att tillsätta en utredning. Medborgarna och ibland även media brukar sucka över detta, då man upplever att allt man någonsin gör är att tillsätta utredningar och att detta är ett sätt att sopa problemet under mattan istället för att göra något.
Faktum är dock att just tillsättandet av utredningen verkligen är ett försök att åtgärda problemet, det är så den politiska processen är, och ingen vill väl att vi gör en massa överilade lagändringar? IPRED och FRA-lagen visar t.ex. hur illa det kan bli även när man skyndar långsamt, tänk då hur illa det kunde bli om lagarna stiftades från ena dagen till den andra bara på grund av vem som skriker mest för tillfället.
Detta steg innebär helt enkelt att regeringen ger i uppdrag till någon att utreda något och bestämmer avgränsningar, budget och tidsram. Det kan vara en enmansutredning eller en större grupp som tilldelas detta uppdrag.
Steg #2, Utredning
Precis vad det låter som, den utsedde utredaren samlar ihop information och sammanställer en rapport, oftast med ett antal förslag. Normalt ligger tiden för en utredning på ungefär ett år, men delrapporter och status brukar kunna lämnas under tiden, särskillt om det är en större utredning. Det kan även hända att utredaren behöver få ett klargörande av uppdraget och få ytterligare avgränsningar godkända eller liknande.
När utredningen är klar lämnas den över till den beställande ministern i en liten ceremoni på departementet, och man brukar även ha en presskonferens om detta.
Steg #3, Betänkande
Utredningen/Rapporten får nu ett fint litet SOU nummer (Statens offentliga utredningar) och publiceras bland annat på departementets webplats. Departementet skickar också ut det på remiss till de myndigheter som ligger under departementet, och eventuella andra organisationer man vill ha ett yttrande från.
Tre månader brukar vara den normala tiden man har på sig att komma in med ett remissvar på ett betänkande. Ett remissvar kan handla om allt ifrån att påpeka stav- och meningsbyggnadsfel till att påpeka att man tycker utredaren har missat information eller tänkt fel.
Naturligtvis gäller det att skriva sakligt, men det spelar ingen roll om det är Försäkringskassan eller Kopimistsamfundet som skickar in ett remissvar, det kommer att behandlas och komma med i rapporten.
Det uppskattas också om man lämnar in sitt svar även elektroniskt (så att den som sammanställer kan klippa och klistra), och inte bara på papper. Men det lär ju inte vara ett problem i just det här fallet. Man vill även gärna att man strukturerar sitt svar begripligt och att kommentarerna kommer i samma ordning som de stycken i dokumentet man kommenterar på, anledningen är att en remiss kan gå ut till hundratalet myndigheter, så allt som underlättar struktureringen av deras svar uppskattas. Men detta finns ganska väl beskrivet.
Steg #4, remissbehandlingar
Remissvaren kommer att dokumenteras och finnas läsbara tillsammans med dokumentet som de gäller. Internt på departementet kommer även en variant av dokumentet att framställas där man efter varje stycke klipper in samtliga kommentarer till det stycket, från varenda remissinstans.
Det gäller nu att städa ur dokumentet och göra någonting av det. Men målet är att försöka ta hänsyn till utredarens förslag och de synpunkter som kommit in och försöka sy ihop detta till ett användbart förslag.
Ibland händer det att ett förslag där det varit stora eller många ändringar, skickas på återremiss. Då publiceras det en gång till och de tre månaderna börjar ticka ännu en gång.
Om det finns väldiga motsättningar bland remissvaren eller det av andra skäl är svårt att sy ihop en kompromiss, så kan departementet välja att kalla till en hearing. Detta innebär att man helt enkelt kallar in företrädare för ett antal remissinstanser med olika uppfattning till ett "rundabordssamtal", där man får möjlighet att mer i detalj förklara sin syn på saken och varför man svarat som man gjort.
Så småningom kommer detta att resultera i ett mer moget lagförslag även om det inte nödvändigtvis gör alla remissinstanser nöjda.
Steg #4.5, Delning
Myndigheter vars tjänsteutövning direkt påverkas av lagförslaget om/när det införs, kan ofta ombes "korrekturläsa" förslaget för att kontrollera att t.ex. hänvisningar till befintliga lagparagrafer stämmer o.s.v. Det är inte en riktig remiss och handlar inte om att påverka lagförslaget, utan det är mer av en inofficiell "heads up" så att man fått en förvarning om vad som är på väg att hända så att man får en lite större chans att hinna ställa om.
Ändra arbetssätt på en myndighet är inte en snabb sak. Så all extra tid man har på sig att förbereda och se över vilka rutiner som eventuellt skall ändras kan vara viktig.
Det här är också ett bra tillfälle för myndigheten att tipsa regeringen om ifall man ser problem med en snabb implementation och att lagen hellre skall träda i kraft 1:a juli istället för 1:a januari.
Steg #5, Lagrådsremiss
Lagförslaget skickas till lagrådet som skall se över att det nya förslaget stämmer överens med Svensk grundlag och inte kolliderar med annan lagstiftning.
Om svaret från lagrådet är att det inte är förenligt med Svensk grundlag så kan regeringen välja att ändra förslaget, eller göra som Beatrice Ask. D.v.s säga "Jag vet bättre än ni, så vi kör såhär i alla fall"
Steg #6, Proposition
Regeringen lägger det nu (enligt dem) färdigberedda förslaget till riksdagen.
Steg #7, Utskottsbehandling
Propositionen kommer att hamna i något av riksdagens 15 utskott där 17 ledamöter har möjlighet att lägga yrkanden på ändringar och kohandla lite med varandra. Så småningom efter lite motionstid så kommer utskottet att ta ställning till propositionen.
Eftersom regeringen normalt har majoritet så brukar denna ställning mest vara lätt framåtböjd med skinkorna särade. Men nu på sistone med minoritetsregering har det varit lite mer spänning i det hela.
Hur som helst, den som sitter i ett utskott och inte håller med skall se till att få med yrkanden och reservationer på de punkter denne inte gillar, annars är det kört när det väl kommer till omröstning i kammaren.
Steg #8, riksdagen beslutar
Precis som det låter. Nu är lagen på plats, återstår bara att den så småningom vinner kraft, beroende på vilket startdatum och eventuella övergångsregler som följde med i beslutet.
Om jag har föstått saken rätt finns numera också ett teoretiskt Steg #9, under förutsättning att man i Steg #5 gjorde en Ask. Där vilken domstol som helst i Sverige numera kan välja att upphäva en lag som uppenbarligen strider mot grundlagen. Naturligtvis vore det bättre att ersätta lagrådet med en författningsdomstol som hade lite riktig makt istället för en remissinstans man kan ignorera.
När det gäller medborgarnas (och i detta fall specifikt Piratpartiets) möjlighet att påverka processen så är det klart och tydligt Steg #3 som är det intressanta. Alla departementen har på sina hemsidor en länk någonstans till sina publikationer. Där är det bara att rota och leta efter rapporter och betänkanden där det ännu inte gått tre månader sedan publiceringen.
Att strukturera upp och lämna in ett remissvar är lite jobb men inte så mycket när man väl gjort en bra mall, och att lusläsa texter på lagförslag och samla kommentarer i en padda låter som ett utmärkt svärmarbete.
Mvh
/J-O
Kommentarer
Postat av: Jan-Olof Flink
LOL!!!
1 minut efter att jag publicerat detta inlägg hittar jag den här bloggposten om att upphovsrättsutredningen är klar med sitt betänkande.
http://kunskapssamhallet.se/2011/04/upphovsrattsutredningen-presenterar-slutbetankande/
No time like the present!! Kan man tänka sig ett bättre mål för ett remissvar från Piratpartiet?
Postat av: Viktualiebrodern
Jag har föreslagit just att PP skall börja ta tag i remissrundor på PP:s forum en gång men fick inget svar.
Problemet som du märkt är att det inte alls alltid framgår av departementens hemsidor att något är på remiss. De mörkar det ganska ofta av någon anledning.
Postat av: gaqzi
@Viktualiebrodern: det är lite det som vi täntke försöka komma till rätta med, ta in alla texter, söka efter nyckelord och märka upp de som är på remiss. För på nått vis borde vi kunna hitta mönster i texterna som visar att de verkligen är det.
Trackback
